Sveriges ekonomiska grund är stabil, men efter två års långsam tillväxt ser nu landet växande risker från en osäker och snabbt föränderlig internationell miljö. För att säkerställa en stabil tillväxt och hög levnadsstandard, bör Sverige prioritera kompetensutveckling, billiga bostäder och motståndskraft mot klimatförändringar, enligt en ny OECD-rapport.
I OECD:s senaste ekonomiska undersökning av Sverige rapporteras att, trots nedåtrisker kommer den ekonomiska tillväxten att öka från 0,7 % under 2024 till 1.6 % under 2025 och 2.3 % under 2026, driven av stigande realinkomster och lägre betalningskostnader. KPIF-inflationen (konsumentprisindex med fast ränta) förväntas stiga till 2.8 % under 2025, innan den åter sjunker till 2.0 % under 2026.
"Penningpolitiken bör ligga på is för nu, och den något expansiva finanspolitiken 2025 är rimlig", säger OECD:s chefsekonom Alvaro Pereira, som presenterade rapporten i Stockholm tillsammans med Sveriges Statssekreterare vid Finansdepartementet, Johanna Lybeck Lilja. "Men det krävs förbättrad finansiell tillsyn, ökad utgiftseffektivitet och förstärkning av kompetensutveckling och jobbskapande för att möta långsiktiga utgiftstryck."
De finansiella stabilitetsriskerna har lättat, men kräver fortfarande en noggrann övervakning i spåren av fastighetsnedgången och hushållens höga skuldsättning. De nuvarande makrotillsynsåtgärderna bör fortsättas för att stödja både finansiell stabilitet och överkomliga bostadspriser.
Bostadsbristen är mindre allvarlig än i många andra OECD-länder, men nivåerna av hemlöshet och trångboddhet är de högsta bland de nordiska länderna. Att fasa ut hyreskontrollen, som är den strängaste inom OECD, tillsammans med optimering av processerna för detaljplanering och bygglov skulle förbättra tillgång och pris på bostäder.
Kompetensen hos vuxna är stark i Sverige, men yrkesutbildningarna är inte populära, kvaliteten på högskoleexamina verkar ha sjunkit och lågutbildade personer kämpar för att få jobb och känner sig socialt och politiskt missnöjda. Mer skulle kunna göras för att öka jämlikheten genom möjligheter i grundskolan och göra gymnasiala yrkesutbildningar attraktivare. Sådana reformer tillsammans med förstärkning av forskning och undervisning vid universiteten skulle bidra till att förbättra vuxnas kompetens. Ett riktat omskolningsstöd till arbetstagare som riskerar att bli av med jobbet skulle också ge mer valuta för pengarna.
Även om det har gjorts framsteg inom klimatanpassning, finns det utmaningar kvar. Den befintliga finansiering är otillräcklig och gynnar storskaliga projekt, vilket gör att mindre kommuner saknar tillräckliga resurser. Marknadsbaserade mekanismer för att engagera den privata sektorn ligger efter många andra OECD-länder. Att adressera dessa frågor skulle öka Sveriges motståndskraft mot klimatförändring och förbättra den ekonomiska stabiliteten.
Läs mer i översikten över den ekonomiska undersökningen av Sverige med nyckelresultat och diagram (denna länk kan användas i mediaartiklar).
Journalister kan kontakta Spencer Wilson på OECD Media Office (+33 1 45 24 81 18) för mer information.
OECD arbetar med över 100 länder, och är ett globalt policyforum som främjar politik för att bevara individuell frihet och förbättra det ekonomiska och sociala välbefinnandet för människor runt om i världen.