- Hur väl stod sig vuxna i Sverige?
- Hur har vuxnas färdigheter utvecklats under det senaste decenniet?
- Skillnader I färdigheter relaterade till utbildningsnivå, kön och utländskbakgrund
- Hur hänger färdigheter ihop med ekonomiska och sociala utfall i Sverige?
- De viktigaste egenskaperna av andra omgången av PIAAC
Undersökningen av vuxnas färdigheter 2023: Sverige
Table of contents
Undersökningen av vuxnas färdigheter, PIAAC, ger unika insikter om vuxnas färdigheter i läsning, räkning och problemlösning. De här färdigheterna är avgörande för både för den enskilda personens och samhällets framgång, och utgör grunden för kontinuerligt lärande och innovation. Vuxna med hög nivå av färdigheter är bättre rustade att hantera komplexiteten i det moderna samhället. Genom att effektivt kunna navigera i dagens informationsrika miljö bidrar de till mer välgrundade beslut och strategier.
Undersökningen mäter vuxnas färdigheter i åldern 16–65 och genomfördes 2023 i 31 länder. Sverige deltog i undersökningen för andra gången 2023 (första deltagandet var 2012). Genom att jämföra resultat över tid och med andra deltagande länder kan Sverige följa upp den vuxna befolkningens färdighetsnivåer, identifiera hinder för utveckling och användning av färdigheterna samt utforma ändamålsenlig politik för att möta de utmaningar som finns.
Sverige, OECD-genomsnitt och utvalda jämförelseländer
Noter: Jämförelseländerna omfattar de länder som presterar bäst samt de deltagande länder som har den största befolkningen av vuxna I åldern 16–65 år. Horisontella linjer som sträcker sig bortom markörerna representerar ett mått på osäkerhet I samband med medelskattningar (95% konfidensintervall).
Källa: Tabell A.2.1.
I Sverige fick vuxna i åldern 16–65 år i genomsnitt 284 poäng i läsfärdigheter (över OECD-genomsnittet), 285 poäng i räknefärdigheter (över OECD-genomsnittet) och 273 poäng i problemlösningsförmåga (över OECD-genomsnittet) (figur 1).
I läsfärdighet fick 12% av de vuxna (OECD-genomsnitt: 26%) poäng på nivå 1 eller lägre, vilket betyder att de har otillräcklig läskunnighet. Personer som presterar på nivå 1 kan förstå korta texter och strukturerade listor med tydligt angiven information, hitta specifik information och identifiera relevanta länkar. De som presterar under nivå 1 kan endast förstå korta och enkla meningar. I andra änden av skalan uppgick andelen högpresterande i läsning till 20% av de vuxna (OECD-genomsnitt: 12%) vilket motsvarar poäng på nivå 4 eller 5. På den här nivån kan vuxna förstå och utvärdera långa och innehållsrika texter på flera sidor, identifiera dolda eller komplexa betydelser och använda förkunskaper för att förstå texter och utföra uppgifter (se tabell 2.4, kapitel 2 i den internationella rapporten, för en beskrivning av vad vuxna kan göra på varje kunskapsnivå i läsning och figur 2 för andelen vuxna på varje nivå).
I räknefärdighet fick 12% av de vuxna (OECD-genomsnitt: 25%) poäng på nivå 1 eller lägre. Personer som presterar på nivå 1 kan utföra grundläggande matematiska beräkningar med heltal eller pengar, förstå decimaler och hitta enstaka delar av information i tabeller eller diagram, men kan ha svårt med uppgifter som kräver flera steg (t.ex. att beräkna andelar). Vuxna med färdigheter under nivå 1 addera och subtrahera små tal. Vuxna på nivå 4 eller 5 är högpresterande (23% i Sverige, 14% i genomsnitt i OECD-länder). På den här nivån kan de beräkna och förstå kvoter och förhållanden, tolka komplexa grafer och kritiskt utvärdera statistiska påståenden. (se tabell 2.5, kapitel 2 i den internationella rapporten, för en beskrivning av vad vuxna kan göra på varje kunskapsnivå inom räkning och figur 2 för andelen vuxna på varje nivå).
I problemlösning fick 14% av de vuxna (OECD-genomsnitt: 29%) poäng på nivå 1 eller lägre. Vuxna på nivå 1 kan lösa enkla uppgifter med få faktorer och en mindre mängd irrelevant information, som inte förändras när de gör framsteg mot lösningen. De har svårt med uppgifter som omfattar flera steg, eller uppgifterna där de behöver följa upp flera olika faktorer. Vuxna som presterar under nivå 1 förstår endast mycket enkla uppgifter som vanligtvis löses i ett steg. Ungefär 9% av de vuxna (OECD-genomsnitt: 5%) hamnadepå nivå 4. De har en djupare förståelse för uppgifterna och kan anpassa sig till oväntade förändringar, även om det kräver en större omvärdering av uppgiften (se tabell 2.6, kapitel 2 i den internationella rapporten, för en beskrivning av vad vuxna kan göra på varje kunskapsnivå inom problemlösning, och figur 2 för andelen vuxna på varje nivå).
När man betraktar alla tre domänerna tillsammans fick 8% av de vuxna i Sverige (OECD-genomsnitt: 18%) poäng på de två lägsta nivåerna på samtliga tre färdighetsskalor (Tabell A.2.3).
Sverige och OECD-genomsnitt
Noter: Procenttalen summerar inte alltid 100 på grund av avrundning.
Källa: Tabell A.2.2.
Äldre vuxna (i åldern 55 till 65) i Sverige uppvisade lägre färdigheter jämfört med 25–34-åringar i läs- och, räknefärdigheter samt i problemlösningsförmåga (Figur 3). Inom läsfärdigheter fick vuxna i åldern 55–65 år 11 poäng lägre än 25–34-åringar (OECD-genomsnitt: 30 poäng lägre). Skillnader i färdigheter mellan äldre och yngre vuxna kan återspegla effekter av åldrande (se nedan), men också på skillnader i utbildningens kvalitet och kvantitet mellan generationer.
För unga vuxna som fortfarande går i gymnasieskolan eller som nyligen avslutat den, kompletterar resultaten från PIAAC de skolbaserade undersökningarna och ger värdefull information om utbildningssystemens kvalitet. I Sverige fick unga vuxna i åldern 16 till 24 år i genomsnitt 279 poäng i läsfärdigheter (över OECD-genomsnittet), 278 poäng i räknefärdigheter (över OECD-genomsnittet) och 272 poäng i problemlösningsförmåga (över OECD-genomsnittet) (Figur 3).
Sverige och OECD-genomsnittet
Noter: Det skuggade området representerar ett mått på osäkerhet i samband med skattningar (95% konfidensintervall).
Källa: Tabell A.2.4.
I Sverige ligger de genomsnittliga resultaten inom läsning och räkning 2023 på ungefär samma nivå som 2012 (Tabell A.3.1). Andelen vuxna med höga färdigheter (kunskapsnivå 4 eller 5) ökade i räknefärdigheter och var oförändrad i läsfärdigheter. Andelen vuxna med otillräckliga färdigheter (kunskapsnivå 1 eller lägre) förblev stabil inom båda domänerna (figur 4).
Både läs- och räknefärdigheten skulle ha förbättrats i Sverige om det inte vore för befolkningsförändringar (Tabell A.3.1). Mellan 2011–12 och 2022–23, och baserat på data från PIAAC (Tabell B.3.10 (Trend)), hade Sverige en av de största ökningarna i andelen utlandsfödda vuxna med utlandsfödda föräldrar bland de deltagande länderna (en ökning med 8 procentenheter). Under samma period förbättrades kunskaperna i räknefärdighet både bland utrikes födda vuxna och bland inrikes födda vuxna (Tabell A.3.14). Dock är resultaten för den förstnämnda gruppen (vars storlek ökade över tiden) fortfarande långt under resultaten för inrikesfödda vuxna.
Sverige, 2011–12 och 2022–23
Källa: Tabell A.3.2.
Genom att jämföra hur vuxna som är födda samma år presterar under olika omgångar, och därmed vid olika åldrar, ger en inblick i hur färdigheterna i genomsnitt förändras när människor blir äldre. I de flesta länder visar jämförelserna på betydande åldersrelaterade skillnader där nivån på färdigheter minskar efter 35 års ålder (men mer sällan bland yngre vuxna). Åldersrelaterade färdighetsförluster observeras inte för Sverige. Unga vuxna födda mellan 1989 och 1996 fick 10 poäng högre i läsfärdighet 2022–23 (när de var 27–34 år) jämfört med 2011–12 (när de var 16–23 år), vilket är en betydande förändring. Samtidigt hade äldre generationer, som var i åldern 44–54 år 2011–12, 0 procentenheter högre läskunnighet 2022–23 (då de var 55–65 år), en icke-signifikant förändring (figur 5).
Förändring I läsfärdighet inom födelsekohorter (2011–12 till 2022–23)
Noter: Inkluderar inte utlandsfödda vuxna som bott I landet mindre än 10 år. Icke-signifikanta skillnader visas i en ljusare ton.
Källa: Tabell A.3.10 (L).
I alla länder är högre utbildningsnivå förknippad med bättre färdigheter inom läsning, räkning och problemlösning. I Sverige, bland vuxna 25–65 år, hade personer med eftergymnasial utbildning 18 poäng högre i läsfärdigheter än med personer med gymnasial utbildning (OECD-genomsnitt: 33 poäng), och personer med gymnasial utbildning fick 42 poäng högre än de med förgymnasial eller kortare gymnasial utbildning. (OECD-genomsnitt: 43 poäng) (Tabell A.2.5 (L)). Mönstret att personer med eftergymnasial utbildning har högre färdighetsnivå gäller dock inte alltid över landsgränserna. Till exempel fick vuxna med gymnasial utbildning i Sverige högre poäng i läsfärdighet än vuxna med eftergymnasial utbildning i Chile (Tabell A.2.5).
I genomsnitt uppvisade kvinnor högre genomsnittliga färdigheter än män i läsning i de deltagande OECD-länderna (med 3 poäng), medan män fick högre poäng i räknefärdighet (med 10 poäng) och problemlösning (med 2 poäng). I Sverige observerades ingen signifikant skillnad i läsfärdigheter; en signifikant skillnad på 15 poäng till mäns fördel i räknefärdigheter; och ingen signifikant skillnad i adaptiv problemlösning (Tabell A.2.7).
Inrikesfödda vuxna med inrikesfödda föräldrar uppvisade högre läsfärdigheter än utlandsfödda vuxna med utlandsfödda föräldrar (Tabell A.2.10 (L)). En del av skillnaden förklaras dock av de olika sociodemografiska egenskaperna bland de två grupper. Efter att hänsyn tagits till andra relevanta sociodemografiska faktorer krymper skillnaden mellan de två grupperna i Sverige från 54 till 42 poäng i läs- och skrivkunnighet (Tabell A.2.10 (L)). I Sverige var det 62% av de om svarade på PIAAC-undersökningen inrikesfödda vuxna med inrikesfödda föräldrar, medan 24% tillhör den andra gruppen (utlandsfödda vuxna med utlandsfödda föräldrar) (Tabell B.3.10).
I Sverige ökade klyftan i läs- och räknefärdigheter mellan vuxna med föräldrar med kort utbildning och vuxna med föräldrar med hög utbildning bland yngre vuxna (16–24 år), men minskade bland äldre vuxna (45–65 år) mellan 2011–12 och 2022–23 (Tabell A.3.21 och A.3.22).
Färdigheter har stor inverkan på livet. I allmänhet ger högre färdigheter betydande ekonomiska och sociala fördelar. Vuxna med högre färdigheter tenderar att ha högre utbildning, men nyttan av högre färdigheter sträcker sig längre än de möjligheter som är förknippade med formella utbildningsmeriter.
I Sverige, liksom i genomsnitt i OECD-länderna, har vuxna som ligger på de höga färdigheter inom räkning betydligt bättre sysselsättningsmöjligheter jämfört med vuxna med som ligger på otillräckliga färdigheter på nivå 1 eller lägre (Figur 6).
Vuxna I åldern 25–65 ej i formell utbildning
Källa: Tabell A.4.2 (N) och A.4.7 (N).
I Sverige kvarstår skillnader i arbetsmarknadsutfall som beror på färdigheter även, vid jämförelse av vuxna med liknande utbildningsnivå (och efter att man tagit hänsyn till andra skillnader som kan vara förknippade med högre färdigheter). Efter att hänsyn tagits till sådana skillnader är det 4 procentenheter mer sannolikt att delta i arbetskraften om färdigheterna i räkning ökar med en standardavvikelse (Tabell A.4.5); och 2 procentenheters minskad risk att bli arbetslös bland förvärvsarbetande (Tabell A.4.3). Bland sysselsatta vuxna leder en ökning av räknefärdigheter med en standardavvikelse till 6% högre löner, en skillnad som är statistiskt signifikant. Som jämförelse kan nämnas att en ökning av utbildningsnivån med en standardavvikelse förknippas med 11% högre lön i Sverige Sweden (Tabell A.4.8).
Färdigheter är nära kopplat till både individuellt välbefinnande (t.ex. självrapporterad hälsa och tillfredsställelse med livet) och medborgerligt engagemang (t.ex. delaktighet i politiska beslut, förtroende och volontärarbete). Många vuxna med otillräckliga färdigheter känner sig frånkopplad från politiska processer och saknar förmågan att ta till sig komplex digital information, vilket är ett växande problem för moderna demokratier.
Både i Sverige och i genomsnitt i OECD-länderna, var vuxna med höga färdigheter signifikant mer benägna att rapportera höga nivåer av tillfredsställelse med livet och att ha mycket god eller utmärkt hälsa jämfört med vuxna som uppnådde eller understeg nivå 1 (Figur 7 och Tabell A.4.10 (N)).
Vuxna I åldern 25–65 ej i formell utbildning
Noter: Alla utfall baseras på självrapportering. Tillfredsställelse med livet, Förtroende, Politisk effektivitet: Andel vuxna som uppger ett värde på 7 eller högre, på en skala från 0 till 10, som svar på följande frågor: ”På det hela taget, hur nöjd är du med ditt liv som helhet för närvarande?”; ”Generellt skulle du säga att det går att lita på de flesta människor [=10], eller att man inte kan vara nog försiktig [=0] när det handlar om människor?”; ”I vilken utsträckning skulle du säga att det politiska systemet i [ditt land] tillåter människor som du att delta i det som regeringen beslutar om?”. Frivilliga aktiviteter: Andel vuxna som rapporterade någon frivillig aktivitet under de senaste 12 månaderna.
Källa: Tabell A.4.10 (N).
I Sverige var vuxna med höga färdigheter också signifikant mer benägna att rapportera höga nivåer av delaktighet i politiska beslut (d.v.s. att vara säkra på sin förmåga att förstå och påverka politiken), en hög grad av instämmandet i påståendet. ”man kan lita på människor” (i motsats till ”man kan inte vara nog försiktig”) och att de hade deltagit i volontärarbete under det senaste året (figur 7). Det positiva sambandet mellan färdigheter och delaktighet i politiska beslut, förtroende och volontärarbete kvarstår även när hänsyn tagits till ett antal andra sociala och demografiska egenskaper (ålder, kön, utbildning längd, immigrationsbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och om en person lever med en partner eller har barn) (Tabell A.4.11 (N)).
I OECD-länder finns en betydande obalans, s.k. missmatchning, som innebär att de anställdas kvalifikationer, färdigheter eller studieområden skiljer sig från vad deras nuvarande arbete kräver. Missmatchningen kan bero på att fördelningen av anställda till arbetstillfällen är ineffektivt. Det kan också spegla det faktum att arbetskraftens färdigheter och kvalifikationer inte håller jämna steg med de strukturella förändringarna i ekonomin, drivna av digitalisering, en åldrande befolkning och den gröna omställningen.
Sysselsatta vuxna i åldern 25–65 år som inte är egenföretagare
Källa: Tabell A.4.12.
I Sverige är omkring 23% av de anställda överkvalificerade (OECD-genomsnitt: 23%) och ytterligare 18% är underkvalificerade (OECD-genomsnitt: 9%), vilket innebär att deras högsta utbildningsnivå ligger över eller under den nivå som normalt krävs för deras nuvarande jobb (Figur 8).
Omkring 11% av de anställda uppger att en del av deras färdigheter är lägre än vad som krävs för deras arbete (OECD-genomsnitt: 10%) (figur 8). I Sverige anges vanligen att de behöver förbättra sina dator- eller mjukvarukunskaper (52%), följt av kompetensen att hantera kunder/klienter, patienter eller studenter (28%) (Tabell A.4.13).
Slutligen är 35% av de anställda i Sverige felmatchade när det gäller studieinriktning, eftersom deras högsta utbildning inte är inom det område som är mest relevant för deras arbete (figur 8).
Vuxna som är överkvalificerade för sitt arbete medför betydande ekonomiska och sociala kostnader i OECD-länder. I Sverige är det inte lika tydligt: lönerna för överkvalificerade personer är i genomsnitt 7% lägre än för jämnåriga i välmatchade arbeten som har liknande utbildningsnivå (OECD-genomsnitt: 12% lägre) (Tabell A.4.16). De är trots löneskillnaden inte signifikant mindre benägna att rapportera en hög nivå av tillfredsställelse med livet (OECD-genomsnitt: 4 procentenheter mindre sannolikt) (Tabell A.4.17).
Undersökningen av vuxnas färdigheter, PIAAC, samlar in data genom en personlig intervju där respondenten först svarar på bakgrundsfrågor och sedan självständigt loser ett antal övningsuppgifter. Eftersom PIAAC är en hushållsundersökning sker datainsamling i respondenternas egna hem eller en annan lämplig vald plats, t.ex. ett bibliotek. I Sverige deltog 3710 vuxna i undersökningen (vilket motsvarar en svarsfrekvens på 31%). Urvalet drogs för att vara representativt de omkring 6,5 miljoner 16–65 åringar, bosatta i Sverige vid tidpunkten för datainsamlingen, oavsett nationalitet, medborgarskap eller språkstatus. För att säkerställa att ingen betydande snedvridning skulle uppstå till följd av bortfall genomfördes analyser (se Reader's Companion för mer information om analyserna).
I 2023 års undersökning av vuxnas färdigheter bedömdes vuxna inom tre domäner: läsförmåga, räkneförmåga och problemlösningsförmåga. Bedömningarna krävde att vuxna genomförde en uppsättning uppgifter som spelar hur färdigheterna tillämpas i ett brett spektrum av situationer i vuxnas liv. Många uppgifter involverar dataintensiva, komplexa digitala miljöer, som blir allt vanligare på arbetsplatsen och i vardagslivet i moderna samhällen.
För det här ändamålet genomfördes uppgifterna uteslutande med hjälp av digitala enheter (surfplattor). Det utgör en viktig innovation jämfört med den tidigare undersökningsomgången, där respondenterna hade möjlighet att genomföra uppgifterna med hjälp av pappersbaserade dokument.
Respondenternas färdigheter inom vart och ett av de breda färdighetsdomänerna kan uppskattas utifrån hur respondenten lyckas och misslyckas med att slutföra uppgifterna. Färdigheterna redovisas på 500-poängsskalor, och samma skalor kan också användas för att beskriva svårighetsgraden i uppgifterna. Genom att analysera hur uppgifternas egenskaper varierar i takt med att svårighetsgraden ökar kan OECD identifiera och beskriva olika nivåer av färdighet. Om en individs poäng ligger inom en given färdighetsnivå innebär det att han eller hon sannolikt kommer att klara av alla uppgifter som ligger på eller under samma nivå.
Vissa deltagare behärskade inte det språk uppgifterna fanns tillgängliga på (i Sverige var det svenska) tillräckligt väl och kunde inte kommunicera tillräckligt bra med intervjuaren för att besvara bakgrundsenkäten. I dessa fall användes i Sverige en tolk som kunde översätta alla bakgrundsfrågor som ställdes av intervjuaren till deltagarens på hennes eller hans modersmål under intervjun.
Innan respondenterna genomförde övningsuppgifterna på en surfplatta ombads de att svara på frågor om sig själva, bland annat om demografiska förhållanden och andra bakgrundsegenskaper, utbildningsnivå, arbetsmarknadsstatus och sysselsättning, användning av färdigheter både på arbetet och fritiden, information om arbetsmiljö, icke-ekonomiska utfall samt sociala och emotionella färdigheter. Enkäten administrerades av en utbildad intervjuare.
Referenser
OECD (2024), Do adults have the skills they need to thrive in a changing world? Survey of Adult Skills 2023, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/b263dc5d-en
OECD (2024), Survey of Adult Skills 2023 Reader’s Companion, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/3639d1e2-en
Mer information om PIAAC visit www.oecd.org/en/about/programmes/piaac.html
Utforska, jämför och visualisera mer data och analys med hjälp av
Utforska, jämfört och visualisera mer data och analys med användning av https://gpseducation.oecd.org.
För frågor eller mer information, vänligen kontakta PIAAC-teamet på edu.piaac@oecd.org.
This work is published under the responsibility of the Secretary-General of the OECD. The opinions expressed and arguments employed herein do not necessarily reflect the official views of the Member countries of the OECD.
This document, as well as any data and map included herein, are without prejudice to the status of or sovereignty over any territory, to the delimitation of international frontiers and boundaries and to the name of any territory, city or area.
The statistical data for Israel are supplied by and under the responsibility of the relevant Israeli authorities. The use of such data by the OECD is without prejudice to the status of the Golan Heights, East Jerusalem and Israeli settlements in the West Bank under the terms of international law.
© OECD 2024
Attribution 4.0 International (CC BY 4.0)
This work is made available under the Creative Commons Attribution 4.0 International licence. By using this work, you accept to be bound by the terms of this licence (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/).
Attribution – you must cite the work.
Translations – you must cite the original work, identify changes to the original and add the following text: In the event of any discrepancy between the original work and the translation, only the text of original work should be considered valid.
Adaptations – you must cite the original work and add the following text: This is an adaptation of an original work by the OECD. The opinions expressed and arguments employed in this adaptation should not be reported as representing the official views of the OECD or of its Member countries.
Third-party material – the licence does not apply to third-party material in the work. If using such material, you are responsible for obtaining permission from the third party and for any claims of infringement.
You must not use the OECD logo, visual identity or cover image without express permission or suggest the OECD endorses your use of the work.
Any dispute arising under this licence shall be settled by arbitration in accordance with the Permanent Court of Arbitration (PCA) Arbitration Rules 2012. The seat of arbitration shall be Paris (France). The number of arbitrators shall be one.