Partager

Salle de presse

Sverige har goda förutsättningar att integrera flyktingar, men stödet till lågutbildade behöver stärkas

 

13/05/2016 - För att göra flyktingintegrationen mer effektiv bör Sverige komma till rätta med bostadsbristen, sätta in integrationsinsatser på ett tidigt stadium och förbättra stödet till lågutbildade. Detta framgår av en ny rapport från OECD.

 

Enligt rapporten Working together – Skills and labour market integration of immigrants and their children hade Sverige under åren 2014–2015 det största inflöde av asylsökande per capita som någonsin registrerats i ett OECD-land. Med sin starka ekonomi och välutvecklade integrationsinfrastruktur har Sverige bättre förutsättningar än många andra OECD-länder att integrera flyktingar, men det stora antalet nyanlända sätter ändå mottagnings- och integrationssystemet på hårda prov.

 

”Det har införts innovativa åtgärder för att uppnå en snabbare integration på arbetsmarknaden för utbildade migranter, men det behöver göras mer för att hjälpa andra grupper. Det gäller särskilt kvinnor, lågutbildade och personer som befinner sig någonstans i slutet av den obligatoriska skolgången när de kommer till landet”, sade Stefano Scarpetta, OECD:s chef för sysselsättning, arbete och sociala frågor, när han presenterade rapporten i Stockholm tillsammans med Sveriges arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. ”Ett steg på vägen skulle vara att hjälpa samtliga flyktingar att få grundläggande baskunskaper och stödja arbetsgivarna att använda sig av migranternas kunskaper.”

 

Bristen på bostäder har lett till en fördröjning av bosättningsprocessen, vilket gör att integrationsverksamheten kommer i gång senare. Sverige har en arbetsmarknad med hög utbildningsnivå, där endast 5 procent av jobben är lågkvalificerade. Detta är en utmaning för nyanlända som har låg utbildning och ofta får svårt att uppfylla kraven för mer krävande tjänster.

 

Hörnstenen i den svenska integrationspolitiken är ett tvåårigt introduktionsprogram med utbildning och arbetsmarknadsinsatser som ska förbereda dessa personer för arbetsmarknaden. Detta program är ofta alltför långt för högutbildade migranter, medan de som saknar grundläggande kunskaper behöver ett mer flexibelt angreppssätt med en kombination av ett mer långvarigt utbildningsstöd och en successiv arbetsmarknads­introduktion. År 2015 var bara 28 procent av de lågutbildade utlandsfödda männen och 19 procent av de lågutbildade kvinnorna i sysselsättning ett år efter programmet.

 

Strama budgetar gör att det krävs ökad effektivitet

 

Det krävs en starkare och bättre strukturerad samordning mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna för att kunna erbjuda en samlad väg ut i anställning och förhindra att samma tjänster erbjuds av flera parter. Lönesubventioner är ett effektivt verktyg för att få ut migranter i arbete, men tenderar att bli alltför komplicerade och administrationskrävande, vilket gör att de får begränsat genomslag. Det behövs därför reformer för underlätta vägen till osubventionerad sysselsättning, slås det fast i OECD-rapporten.

 

Många kommuner i Sverige har inte velat att flyktingar ska bosätta sig där, vilket delvis beror på de höga kostnaderna för socialt bistånd till personer som inte får jobb. Efter tre år i Sverige har lågutbildade flyktingar en sysselsättningsnivå som ligger på mindre än hälften av nivån för medel- och högutbildade flyktingar, och finansieringsmekanismerna bör avspegla de beräknade kostnaderna.

 

Liksom i många andra OECD-länder klarar sig invandrarbarn sämre än barn med inrikes födda föräldrar. I Sverige är dessa skillnader mindre än på andra håll, vilket är särskilt anmärkningsvärt med tanke på de utmaningar som deras föräldrar har ställts inför – många kom som flyktingar. Enligt rapporten är detta en indikation på att integrationen varit framgångsrik på längre sikt. I nuläget står Sverige inför utmaningen att hjälpa ett stort antal asylsökande som är under 18 år (71 000 år 2015), varav hälften är ensamkommande och särskilt utsatta. Många vill gärna komma in på arbetsmarknaden men saknar de kunskaper som krävs. Mer bör göras för att se till så att dessa nyanlända ungdomar fortsätter sin skolgång för att öka deras chanser till långvariga jobb.

 

Skillnader i sysselsättning efter utbildningsnivå (2014)

Skillnader i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda i förhållande till befolkningen, räknat i procentenheter, i åldern 25–64 år

 

 

Journalister kan få mer information om Working together – Skills and labour market integration of immigrants and their children – Sweden från Thomas Liebig på OECD:s avdelning för internationell migration.

 

 

Documents connexes